tisdag 8 januari 2008

fortfarande en tisdag

Läst BB och senkomna e-mail, ätit lite havregryn blandad med mjölk och aprikoskräm. Mirakulöst kom jag in på de kurser jag tänkte läsa medan jag är between proper jobs.
Det blir skitkul..miljöpsykologi och människa i extrema miljöer.En skön blandning av flummig filosofi och molekylär biologi. Blir lite smartare igen :-)
Har fått ett samtal från Johan om att min tatooskiss är färdig, äntligen...Elias ska oxå göra vid sin.
Ska gå o klättra nu.

en tisdag

snoozat 3x igen..facebookat lite, ringt runt och donat. Har tinat upp nya bröstcancerceller för vidare experiment.
Är ledsen idag, för att jag har massor av ideer vad jag vill göra denna vintern...doible ideer, fun stuff, äventyrliga, utomhus..men ingen som är min att genomföra det med. Här i Skåne händer inte så mycket..man måste frakta sig en bit bort och jag vill ha någon som är MIN att resa med, skratta med, dumma sig med, få gemensamma minnen med,vara lycklig med.
Det är helt sjysst att spendera tid med mig själv, men när det är mitt enda alternativ då blir jag ledsen.
Spike ger sig fortfarande inte...han vill gå på bio med mig..med mig och på bio!...den andra moran som plötsligt blivit intresserad vill hyra en film och mysa i soffan..bläää..den tredje vill ut och dricka öl..dricka öl, med mig! ye right..som om jag nånsin dricker öl. Alla klagar på vädret...jag förstår de på ett sätt för att jag oxå var sån..men nu har jag inte tid med att ständigt vara trött,eller upptagen. Jag har inte tid att klaga på allt möjligt. Jag har inte tid med att sitta hemma och kolla på sjuttonde repris av Vänner.
Jag vill inte heller sitta i soffan med nån som helst vill ligga, vill inte gå på bio med nån som vill hålla min hand eller dricka öl med någon som vill visa upp mig.

Man kan inte släcka törsten med bröd..och därför är jag ledsen.I miss ya bejb;-(

måndag 7 januari 2008

bör kanske gå hem

Jag tycker ändå att det är coolt att jobba med forskning. Fast mina celler har fått infektion idag..fan oxå..de var importerade..
Det är kväll, regnar och dax att sluta jobba och gå hem.

Hoppas att de biomedicinarstudenter som har suttit här varje kväll under hela julen och pluggat till tentan kommer att bli väldigt nöjda över deras val av utbildning och över deras tentaresultat.
Den här utbildningen är mycket krävande på alla plan och de som har fått sin titel bör vara väldigt stolta över sin beslutsamhet, sitt hårda jobb, framgång och mest över sig själva.
Hoppas att ingen lyckas att ta bort den stoltheten ifrån er.

lördag 5 januari 2008

ÅÅHHH DET SNÖAR!!! :-D

En till inspirerad moran och jag utnämner mig officiellt till en muse...
Sen upptäckt afton sucks..man hinner inte klättra.
Piruetter avslutade i dyket var de vanligaste bilkonster folk utförde idag..
Stan gör ovädret mindre mäktigt...men snöandet är fabulous vartsom.

Hur dåligt ser travhästar egentligen?
En mycket framgångsrik fotograf har sagt; jag har kommit till den punkten i livet då jag inte längre är i behov av att imponera på någon...fan och här sitter jag och skriver CV.
Ska ut och snöa mig.

fredag 4 januari 2008

en lång sån utan titel :-)

..4 veckor till utan internet och telefon i mitt nya bo..desto större anledning till att spendera en ännu större del av min fritid på mitt gamla jobb :-)alternativt får jag ägna mig åt massor med aktiviteter in the real life istället för att leta efter min plats in the cyber space.
Jag lever i kartonger och säckar..eftersom jag har hållit på och packat i flera månader så har jag bara en svag aning i exakt vilken låda finns de stuff jag behöver just nu.
När jag avvecklat min hemmagjorda hinderbana kommer mitt nya bo att funka fint tills det är dax att lämna byn för gott.
Människor runt om i hela sverige har förstått ganska lääänge att jag ska byta bo. Jag har klagat och gnällt om det lite överallt sen oktober.
I alla fall, när flyttedagen var kommen, mycket blev annorlunda och det slutade med att jag agerade min egen flyttfirma i tre dagar..och DETTA har jag gnällt och klagat på ännu mera hos de jag kan kommunicera med även utan internet.
Därför meningen; "oj, att du inte har sagt nåt, då hade jag kunnat hjälpa till"..låter ganska lejm när allt redan är färdigt.

Spike har äntligen förstått att den som inspireras av mig när jag är ledsen och helt förvirrad kan jag aldrig funka ihop med.

på tal om annat
När jag körde runt och tvärs på ön i Atlanten fick jag en stark och väldigt bekant känsla av trygghet.
Jag känner igen den känslan från när jag var ett barn och lekte i skogen hela dagar. Då man är ute och det enda som finns är this moment. Man saknar inget och ingen. Man har inga problem och är inget problem.
Ute på ön när jag klätrade på vulkanberg med getar eller vandrade på stigen längst havsklippor med någons hund kom jag ihåg den lilla barnälvan. Hon som visste om vartenda rådjursstig, vartenda blåbärsbuske, vartenda kotte. Hon som skällde ut kronhjortar som slogs framför hennes fönster. Hon som hade snigelfarmen och var som starkast i snöstormen.
Ute på ön blev jag complete och i ett med mig själv igen. Jag vill behöva en riktig jeep som man kan lasta med saker i och köra i terräng. Därför måste jag skaffa mig ett jobb eller bo där man inte klarar sig utan att ha en sån.:-)

tisdag 1 januari 2008

Fuerteventura

Makalöst, helt sjukt amazing.
Ön var tvärsad,vulkanberg bestigna,vyer uppenbarade, bilder tagna.
Jag befann mig precis där jag borde vara.In the moment, all the way.


Resten finns på FB unblocked.

En hyllning

På vägen ner till ekvatorn läste jag att Renata Chlumska har en ny kille :-)

Hennes första man, hennes livskamrat Göran lämnade henne. Han försvann väldigt hastigt och lämnade henne ensam med deras gemensamma planer,löfter och drömmar. Han lämnade henne med en stor sorg och förtvivlan som hon var tvungen att ensam ta sig genom. Även då förblev han den perfekta mannen för henne, hennes hero och den största kärlek som hon ville hedra för alltid.
Göran betraktade henne som sin partner och var alltid stolt över henne och hennes framgångar.
Han lämnade henne men han tog inte tillbaka sina ord. Han bytte inte ut henne på en kväll som ett värdelöst kort som plötsligt inte längre ansågs passa i hans delusional framtid.
Göran dog bara. Han ramlade ner från en klippa och dog som en STOR man och hans skor måste varit jävligt svåra att fylla.
Renata, jag beundrar dig, du är min inspirationskälla och min heroess. Jag lovar att jag aldrig ger upp.