Common' bring it on

... bara ge mig lite time out emellanåt, would ya?

Eftersom min lilla vackra babygirl ifrånsäger sig lyx för första gången i sitt liv,får jag se till att dokummentera min arbetsinitiativ när alla andra är på julsemester. Med andra ord bye bye Fuerteventura, here we not come. Så var det med sol och bad och vulkaner. Nu blir det bara att skaffa sig en trovärdig sjukdom och utnytja avbokningsskydd.
I've had it commin' Jaja..detta är inte direkt den första resa jag avbeställer iår.

Helst vill jag sätta mig i en tidsmaskin och istället för erotikmässa i Stockholm, åka med J och E dit de åkte..Tyvärr blev jag ingen ssk utan master in medical science med all inclusive.
Hur många chanser får man att välja om? Hur vet man att man har omvalt rätt? Ska man basera sina omval på framtida "sannolikheter"? Kan man räkna med att sannolikheterna inträffar eller måste man alltid ha ett annat omval i beredskap?
Eller ska man ta dagar som de kommer och hoppas på att någon alltid dyker upp och räddar en när allt har gått åt skogen?
Allt blir mycket mer alvarligt när man har barn. Alla överlevnadsfrågor blir skyhöga och extremt viktiga. Allt blir så stort,inget kan tas bara ..nja vi får se vad händer..
Jag funkar dåligt som en ensamstående förälder. Jag behöver veta att nån ka ta över då jag måste ta hand om annat.
Man bör inte behöva ha allt ansvar för sitt barn själv. Det krävs minst två att uppfostra ett barn om man vill ha sitt förnuft i behåll. Jag är rädd att en orolig ensamstående förälder med existensiella svårigheter inte har den rätvisa möjligheten att visa sina barn en väg till ett harmoniskt liv.